Hela besättningen lade sig på knä…

Så lämnade Kung Fahds Jumbojet ­äntligen Nordafrika för Europa och Nice under sin årliga trip ut ur stängda Saudi-Arabien och in i den öppna världen.
   Francine Tacque, chefdesigner på modehuset Balenciaga som jag träffat några veckor innan i Marocko bodde återigen på samma hotell som vi och väntade på att få visa haute couture kreationer för det saudiska kungahuset.  Hon hade undrat vem jag var, lång, smal, ung europeisk kvinna på plastigt hotell i Tangiers, så vi började tala och Tacque berättade att hon var där för att sälja in Balenciaga/Carvens kreationer till min arbetsgivare.

Chefen för ett av världens äldsta modehus var enkel och trevlig, irriterad över de höga kostnader hon fick med sina vackra modeller på standby boende på dyrt hotell. De behövdes till andra jobb i Paris.
I tio dagar hade Taqcue med e­ntourage väntat i Tangiers, Kungen sköt hela tiden upp visningen och huset ­Balenciaga återvände till Paris utan fullgjort ärende.

När vi så möttes igen – i Nice denna gång – väntade Francine endast tre dagar innan hon skickade hem sina modeller till Paris och naturligtvis ville kungen att visning skulle ske just den fredagskvällen.

”Kan du visa Katarina?” frågade hon med panik i blicken.
”Självklart” sa jag och lovade ordna fyra av de mest lämpliga flygvärdinnorna som modeller. Bilar skickades och spända av förväntan satt vi helt tysta i mörkret på väg till slottet i Cannes. Ljusa marmorgolv, porlande fontäner, sirliga guldspeglar, blomsterarrangemang och kristallkronor.
Tacque med assistent klädde oss.

”Katherine, Tu va la première” bestämde Madame Tacque.
Och jag gjorde spänd entré inför den saudiska kungafamiljen som satt i stora guldfåtöljer placerade i en halvcirkel i salen med stora tunna silkesmattor i guldiga nyanser.
Drottningen, kungens fru nummer två som var i 35-års åldern och hennes väninnor var också på plats – utan ­täckande klädsel.

Saudidrottningen hade vi bara flugit en gång, hon reste normalt med annan besättning i eget jumbojet, men just då var hennes på service och vi fick köra två extra legs. Först drottningen och hennes kvinnor, sedan kungen och hans män.
   Kvinnorna ville äta sittande på golvet i den stora salen med en 3 cm tjock heltäckande matta.

Ingen av dem talade engelska och vår kunskap i arabiska räckte inte så våra arabiska kamrater fick ta över servicen från oss svenska, franska och grekiska flygvärdinnor.
De tunisiska tjejerna fick jobba hårt i salen under två timmar. ”Det känns som att arbeta i en frys” sa de.

Kvinnorna i burka och hijab spred förutom kyla, även ris och bröd över mattan som de sedan trampade fast när de ställde sig upp för att sätta sig i fåtöljerna och motvilligt spänna fast säkerhetsbältena för landning.
   När kvinnorna avlägsnat sig lade sig hela besättningen på knä och plockade ris ur mattan för att göra salen redo för kungen och hans män, däribland utrikes­ministern Saud al-Faisal som talade fem språk. Han dog 2015 i Los Angeles efter 40 år som mer än väletablerad utrikesminister av Saudi-Arabien under fyra kungar. Hans syster ­Prinsessan Lolowah, kämpar för kvinnors rätt till utbildning utan att först behöva godkännande av ett ”manligt överhuvud”. Nuvarande Kung Salman deklarerade 6 maj 2017 att det kan bli möjligt för kvinnor att även resa fritt.

Framför den saudiska kunga­familjen visade jag en ­Balenciaga kreation. Kungens då tolvårige, bastante son Abdul Aziz tittade storögt.  Han som mitt under take-off målmedvetet promenerat mot kungens stora sal.
  Jag hade snabbt dragit ner honom i mitt knä. ”I want Hambuger!” viskade han i mitt öra när jumbon lyfte.

Ivrigt och glatt vinkade nu tolvåringen från sin guldfåtölj ropandes på arabiska: ”Modifa, Modifa”. Vilket betyder ”Flygvärdinnan” eller möjligen ”slaven”.

Tog möjligheten att leva och arbeta i världen som ung. Tänkte att det var jätteviktigt att lära mig språk, länders olika kulturer och att ta seden dit jag kom. 

Tittar på HBO Nordic ”A Handmaids tale”. Se den.

/Katarina