Gruvornas roll i omställningen till ett hållbart samhälle

En engagerad publik besökte The Great Northern i Skellefteå för att lyssna på föreläsningen som handlade om hur viktigt det är att öka medvetenheten hos allmänheten om vårt stora behov av metaller och mineral i övergången till en cirkulär ekonomi. 

– Vi vill alla ha den senaste tekniken, och de flesta av oss är positiva till omställningen till grön energi, men många kan inte se kopplingen mellan sina egna behov och gruvdriften i samhället, sa Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Batterier till mobiltelefon och elbilar och solceller innehåller till exempel kobolt, grafit och sällsynta jordartsmetaller. 

– Utan metall och mineral klarar vi inte den gröna omställningen. I Sverige har vi kommit långt i vår strävan mot en hållbar gruvproduktion och vi fokuserar på att tillgodose samhällets behov av metall och mineral på bästa sätt. Kommer vi att lyckas?, frågade Jenny Greberg, biträdande professor i gruv- och berganläggningsteknik.

Modern gruvbrytning för hållbarhet och attraktivitet

Jenny Greberg menar att en hållbar utveckling av gruvorna kräver prospektering och en förbättrad utvinning och återvinning.

– De utmaningar som vi har framför oss är tillgången till grön el, kompetensförsörjningen, tillståndsprocessen och hur vi kan nå en social acceptans. Det var 10 år sedan vi öppnade senaste gruvan i Sverige och det tar idag för lång till att få tillstånd, sa hon. 

Frågorna från publiken handlade bland annat om avfallshanteringen från gruvorna  och intresset hos de stora aktörerna LKAB och Boliden. En annan fråga var hur vi i Sverige kan bidra till en mer hållbar och modern gruvbrytning på ett globalt plan. Christina Wanhainen lyfte också vikten av att göra gruvbranschen mer attraktiv för unga.

– Geologi borde bli ett ämne i grundskolan då vi behöver fler som kan arbeta i branschen i framtiden. 

I media:

 Detta inlägg finns i sin helhet på Luleå Tekniska Universitet hemsida https://www.ltu.se/ltu/media/news