Kungligt belönad för doktorandprojekt

 

– Det känns fantastiskt kul och hedrande! Det var också en intressant upplevelse att medverka vid stipendieceremonin i Bernadottebiblioteket på slottet med de andra stipendiaterna och medlemmar från de fem kungliga akademierna, säger Daniel Stighäll som förutom äran även erhåller 75 000 kronor i prissumma.

Att hans doktorandprojekt uppmärksammas av Kungliga Musikaliska Akademien inom Bernadotteprogrammet ser Daniel Stighäll som ett ypperligt tillfälle att odla nya kontakter.

– Det kommer att betyda mycket, inte bara för mitt doktorandprojekt, tror jag, utan även i framtiden. Tanken med Bernadotte-stipendierna är att de delas ut till utövare och/eller forskare med projekt som på något sätt anknyter till minst ett par av akademierna. Detta ger ett fantastiskt tillfälle för oss stipendiater att knyta kontakter dels sinsemellan, dels med akademierna, som kan vara av betydelse längre fram i vår bana.

En improvisationskonst som är sparsamt dokumenterad

Daniel Stighäll är trombonist och specialiserad på historiska trombonmodeller och historisk uppförandepraxis i musik och renässansimprovisation från 1300-talet till 1700-talet. Han bedriver sedan 2015 sina doktorandstudier på Luleå tekniska universitet i musikalisk gestaltning.

– Mitt doktorandprojekt går delvis ut på att studera de musikdramatiska genrerna som förekom innan de första operorna uppstod i Italien under slutet på 1500-talet. Den tradition jag benämner ”Parlar Cantando” – att tala sjungande – var i bruk åtminstone sedan 1300-talet, men under början av 1500-talet kan man se ett direkt släktskap till opera-recitativet vilket anses vara en av grundförutsättningarna till att operan kunde uppstå – recitativet är det som för handlingen framåt och skapar dramatisk spänning i opera, berättar Daniel Stighäll och fortsätter.

– Parlar cantando-traditionen var en improvisationskonst, vilket är anledningen till att den är så lite dokumenterad, men man vet att så kallade ”ostinato”-melodier användes som harmoniskt fundament till improvisationerna – korta melodier som upprepas, lite liknande blues-tolvor. Dessa melodier har jag tidigare kommit i kontakt med i samband med min fördjupning inom renässansimprovisation och ser hela denna framförandeform som mycket intressant att studera, dels den historiska traditionen, dels hur den kan användas i en nutida kontext i samarbete med professor Jan Sandström och rap-artisten Mollgan.

Hur upplever du forskarmiljön på Musikhögskolan vid Luleå tekniska universitet?

– Jag vet inte så mycket om hur det ser ut på andra musikhögskolor, och har därför svårt att jämföra, men min uppfattning är att forskarmiljön i Piteå är god om man ser till dess storlek. Vi är ett bra gäng inom musikalisk gestaltning som har god hjälp av varandra, och även med musikpedagogiken. I och med att vår nye professor och ämnesföreträdare Stefan Östersjö börjar från och med i höst så blir det spännande att se vad det kommer innebära. Han har uttalat en tanke om ett utökat samarbete med forskarmiljön i Stockholm och eftersom våra respektive forskarmiljöer är så pass små och utspridda över landet så är jag mycket positiv till den tanken.

Kontakt

 Detta inlägg finns i sin helhet på Luleå Tekniska Universitet hemsida https://www.ltu.se/ltu/media/news