Nytt projekt ska ge full täckning i glesbygd

Nytt projekt ska ge full täckning i glesbygd

Projektet Rural ICT Testbed – #fulltäckning finansieras förutom av parterna av Vinnova och deras program Utmaningsdriven innovation, steg 2. Projektet ska pågå i två år och syftar till att studera möjligheter till förbättrad (full) täckning i glesbygder med innovativ användning av modern trådlös teknik.

Projektets totala budget är cirka 18 miljoner kronor.

Luleå tekniska universitet koordinerar projektet som dessutom består av följande parter: Arctoslabs Scandinavia, Ericsson, Iteam Solutions, Akademi i norr, Lantbrukarnas riksförbund, Lunds universitet, North Net Connect, Regionförbundet Västerbotten, Region Norrbotten, Visita, Västerbottens läns landsting och Lennox PR.

Syftet med projektet Rural ICT Testbed – #fulltäckning är att undersöka vilka möjligheter det finns för att åstadkomma förbättrad eller i bästa fall full internettäckning i glesbygd. Projektet adresserar både ekonomiska, sociala och kulturella värden som sammantaget bidrar till en mer levande landsbygd.

Utgångspunkten är innovativ användning av modern trådlös teknik.

– Själva tekniken är egentligen inte den största flaskhalsen. Det är snarare operatörerna, infrastrukturen och affärsmodellerna, säger Jaap van de Beek, professor i signalbehandling och en av de forskare som ska vara involverade i projektet.

Infrastruktur avgörande faktor

Forskarna har identifierat tre metoder som på sikt skulle kunna bidra till förbättrad täckning. För det första måste redan befintlig infrastruktur, till exempel tv-master, återanvändas. För det andra; finns ingen befintlig infrastruktur måste det offentliga träda in och investera i ny dito. Och slutligen, operatörerna måste bättre kunna dela på och samverka kring infrastrukturen.

Inom ramen för projektet är det tre utmaningar som ska lösas: innanförskap, säkerhet och värdeökning.

– Även glesbygden ska ha 100 Mbit/s vilket vi kan åstadkomma till låg kostnad med rätt teknik. Bofasta och turister ska ha mobiltäckning överallt och turism, jord- och skogsbruk, transport, kraft, gruvor och andra näringar ska inte hämmas av brist på kommunikation, säger Jaap van de Beek.

Piloter ger lösningar

Under projekttiden ska också två piloter genomföras. Dels en så kallad rural hotspot och dels ett försök att optimera täckning med hjälp av redan befintlig teknik. En rural hotspot skulle till exempel kunna vara ett lantbruk till vilket det redan finns fiber indraget, men där lantbrukaren står utan täckning så fort hen lämnar gården.

– En lösning skulle då kunna vara någon form av roaming, att lantbrukaren på distans kan koppla upp sig mot sitt eget nät, förklarar Jaap van de Beek.

Den andra piloten handlar om att genom modellering och simuleringar försöka optimera befintligt nätverk för bättre täckning över en större geografisk yta. För att uppnå projektmålen representerar de deltagande parterna flertalet olika näringar och samhällsintressen från såväl privat som offentlig sektor, en medvetet omfattande kraftsamling.

– Vi tror att det kommer bidra positivt till projektets resultat och inte minst när det gäller det viktiga påverkansarbetet. Genom projektet ges aktörer och branscher möjlighet att faktiskt tala med en gemensam röst, säger Karl Andersson. 

Alternativa metoder för Norrbotten 

Johanna Lindberg är bredbandskoordinator på Region Norrbotten, en av projektets parter. Enligt henne är bra täckning en förutsättning för fungerande samhällstjänster och för att företag och människor ska kunna verka på den norrbottniska landsbygden. Hon menar också att digitaliseringen i Norrbotten kräver mer innovativa lösningar än i resten av landet.

– Vi har andra förutsättningar i Norrbotten. Förhoppningsvis kan det här projektet bidra till skapandet av nya affärsmodeller och att befintlig teknik används på ett nytt sätt. Vi behöver enas kring att dela på tekniken och därmed dela på kostnaderna, säger Johanna Lindberg.

– Alla kommer troligen inte kunna få fiber, men en betydligt mer omfattande mobiltäckning än idag.

Kontakt

Jaap van de Beek

 Detta inlägg finns i sin helhet på Luleå Tekniska Universitet hemsida https://www.ltu.se/ltu/media/news