Tryggare vård med digitala lösningar

Tryggare vård med digitala lösningar

Genomförda pilotstudier i Norrbotten

Mobilt trygghetslarm
Nattillsyn
Anhörigstöd
Konsultation mellan hemsjukvård och hemtjänst/säbo (särskilt boende)
Läkarkonsultation mellan läkare, patient och hemsjukvårdens sjuksköterska
Rond via video
Palliativ konsultation
Samordnad individuell plan(SIP)/slutenvårdsplanering (SVP) via video
Elektronisk medicinhantering, Evondos

RemoAge

RemoAge är ett projekt som pågått mellan 1 maj 2015 och 30 april 2018 och har finansierats av EU inom programmet Northern Periphery and Arctic programme (NPA). Norrbottens läns landsting har varit projektägare och i projektet deltog sju partners från Sverige, Norge och Skottland.

Syftet med projektet var att utarbeta och testa nya arbetsmetoder med stöd av digitala lösningar så att sjuka äldre personer som bor i glesbygd kan bo kvar i sina hem. Målet var att brukare/patienter och anhöriga blir självständigare, känner sig tryggare och mer delaktiga i sin vård och omsorg, att utveckla arbetsmetoder för att stärka samverkan mellan kommuner och Region Norrbotten samt att personella resurser frigörs till patientnära arbete.

– Olika digitala hjälpmedel som patienter och brukare fått tillgång till, som mobilt trygghetslarm med GPS och trygghetskamera, ger ökad livskvalitet. Resultatet visar på ökad trygghet, självständighet och att den fysiska aktiviteten ökat, vilket möjliggör att de kan bo kvar hemma, säger Ingela Johansson, regional projektledare på Region Norrbotten.

Testat nio tjänster

Den åldrande befolkningen i Sverige och världen blir allt större och resureserna inom vård och omsorg blir färre. Fram till år 2026 väntas antalet personer i Sverige i åldern 65 år och uppåt stiga med en kvarts miljon, varav större delen är 80 år eller äldre. För att kunna säkerställa en trygg och jämlik vård är användingen av teknik en möjlighet att klara den demografiska utmaningen.

I Norrbotten utfördes flera pilotstudier i samverkan mellan Region Norrbotten och Norrbottens kommuner, där Luleå tekniska universitets roll var att studera det etiska perspektivet vid användning teknik och ansvara för kommunikationen.

I Norrbotten har 11 av 14 kommuner, med tillhörande hälso- och sjukvård, deltagit i projektet. Över 200 patienter och brukare har deltagit i pilotstudierna och 400 medarbetare har utbildats i nya arbetssätt och teknik. Inom projektet har nio olika tjänster testats under sex till åtta månader, varav åtta tjänster är delvis implementerade i verksamheterna.

Personalresurser nyttjas mer effektivt

Målen på individnivå var att öka tryggheten hos patienter, brukare och anhöriga samt att patienter ska känna sig mer självständiga och delaktiga i sin egen vård och omsorg. Utvärderingen visar att projektet nått dessa mål på individnivå och att de äldre anser att tekniken underlättat deras vardag.

För verksamheten var ett av målen att se om införande av nya arbetssätt med stöd av digitalisering kan stärka samverkan mellan region och kommuner samt frigöra personalresurser så att verksamheterna klarar av den framtida demografiska utvecklingen.

Personalen har i de olika pilotstudierna tagit fram gemensamma rutiner vilket i sig stärkt samverkan mellan vårdgivarna. Upplevelsen är att de kan göra säkrare och tryggare bedömningar. Flera aktörer kan delta på samma möte, vilket ger en mer sammanhållen och jämlik vård i länet.

– Resultaten visar att vård på distans även med ett färre antal brukare och patienter frigör stora personalresurser i glesbyggda områden. Det minskade resandet leder till förbättrad arbetsmiljö och personalresurser kan nyttjas mer effektivt, säger Marja-Leena Komulainen, regional projektledare på Norrbottens Kommuner.

Implementering av nya arbetssätt tar tid

Utvärdering av erfarenheter av ny teknik visar att tekniken är en möjlighet och en förutsättning för att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg. Distanskonsultation är ett naturligt komplement till det personliga mötet och tekniken ett bra hjälpmedel i arbetet.

– Alla förändringar tar tid och för att nya arbetssätt ska bli implementerade krävs uthållighet, övning och stöd. Både patienter, brukare, anhöriga och personal ansåg att tekniken var lätt att använda och var positivt inställda på att fortsätta med nyttjandet av teknik. En erfarenhet var att tekniken fungerade sämre om personen hade en långt framskriden demens, psykisk sjukdom eller grav hörselnedsättning, säger Ingela Johansson.

De goda resultaten har inspirerat kommuner som inte deltagit i projektet att införa samma arbetsmetoder i sina kommuner.

En av de största utmaningarna för det fortsatta arbetet är teknikrädsla hos personalen. Andra utmaningar är att infrastrukturen, som bredband eller wifi saknas, teknisk utrustning inte finns tillgänglig eller bristande lokalt stöd från IT-enhet.
– För att arbetssätten ska implementeras krävs att alla professioner använder det nya arbetssättet och tekniken i sitt dagliga arbete, säger Marja-Leena Komulainen.  

 Detta inlägg finns i sin helhet på Luleå Tekniska Universitet hemsida https://www.ltu.se/ltu/media/news